Archive Page 2
För att mormorsmormorsmormorsmormorsmormors etc. mor var en groda!
Hickningen är en komplex reflex där flera muskler samverkar så att luft dras in i munnen samtidigt som struplocket stängs över luftstrupen (vilket är lite märkligt, det vanliga är att luft dras in i munnen och luftstrupen för att vi behöver syre). Hos oss är denna reflex helt vansinnig, hos små grodbebisar är reflexen tvärtom helt nödvändig.
Grodyngel hickar nämligen när de andas med sina gälar. Förklaringen till detta är, enligt en teori, att hickningen förhindrar att vatten dras ned i lungorna (minnes att grodan är en amfibie där gälarna tillbakabildas när ynglet blir äldre. Således har grodbebben gälar och lungor). Effekten av detta blir att vattnet som dras in i munnen pressas ut över gälarna samtidigt som struplocket stängs. Grodynglet slipper att få en otrevlig kallsup.
Att det handlar om samma reflex stöds av det faktum att grodynglets gälandning kan blockeras av ökad koldioxidtillförsel. Det är exakt detta, dvs att öka koldioxidintaget, vi vill åstadkomma när vi andas i en påse/ håller andan (vet ej om forskarna testat att blockera gälandningen genom att skrämma ynglena).
Youtube har mycket, dock inte hickande grodyngel! Det näst bästa är spenatätande grodyngel! Notera skillnaden i utveckling mellan ynglena. Den stora har ben vilket den mindre saknar.
En konsekvens av den välkända formeln E=mc2 är att lite massa (m) kan innehålla väldigt mycket energi (E) detta då c2 = 90000000000000000 m/s.
En atomkärna hålls samman av en, för mig som icke fysiker, mystisk kraft: “den starka kärnkraften”. Denna kraft förhindrar att atomkärnans protoner repellerar varandra och att atomärnan faller sönder. Klyver man atomkärnan och “släpper lös” den starka kärnkraften frigörs stora mängder energi (se formeln ovan).
En konsekvens av detta kan man se i nedanstående sorgliga film.
Albert Einstein, som är upphovsman till formeln ovan, skall ha sagt följande: “Sprängningen av atomkärnan har förändrat allting utom vårt sätt att tänka”
Om man är det minsta intresserad av Sveriges ekologi bör man ha ett hum om senaste istidens effekt på landskapet. F.a. två effekter är värda att notera, nämligen:
- Moränen
- Landhöjningen
Morän är av is sönderhackat berg där olika partikelstorlekar ligger blandat. I Sverige har en massiv bergskedja under flertalet nedisningar nötits ned till dagens reltivt blygsamma samling bergstoppar (en gång i tiden var de högre än Himalayas högsta toppar!).
Det kan vara svårt att se hur is kan göra detta, en vanlig uppfattning är att stora istäcken (som den som ligger på Grönland) är stabila och stillastående. Detta stämmer inte riktigt, inlandsisar är tämligen plastiska och rör sig långsamt över underlaget (tänk extremt seg kola). Isens rörelse är snabbare ju varmare det är vilket nedanstående klipp visar. Här har man tidsintervallsfilmat en bit av en glaciärtunga (= en liiiiiiiiten bit av en större ismassa). Som synes händer det saker.
Om Youtube vill kommer kommande inlägg att handla om vilken betydelse moränen haft för växt - och djurliv samt vilken roll landhöjningen spelat.
Filmen visar kloroplaster inuti en växtcell. Rörelsen, som kallas för cytoplasmaströmning, beror på att vätskan/cytoplasman i cellen kommer i rörelse pga motorproteiners transport av diverse organeller (samma princip som när man rör i en gryta med en slev). Flertalet av kloroplasterna rör sig således inte aktivt utan följer med cellvätskans rörelse.
Motorproteiner är, precis som namnet antyder, proteiner som rör på sig. Mycket kortfattat kan man säga att de går på cellskelettet (som också består av protein). Filmen nedan visar detta. Notera att proteinet inte har något mål, syfte, idéer, känslor, syskon etc. Det rör sig över en yta på grund av kemiska attraktionskrafter. Allt är kemi!
Tycker du att kloroplaster verkar spännande, läs mer om deras evolution här.
Fakta:
- En kallperiod varar i ca 100 000 år, sedan inträder
- värmeperioden som varar i ca 10 000 år. Efter detta startar kallperioden igen
- Under kallperioden är stora delar av norra Europa täckt av ett massivt, 2 km tjockt, istäcke.
- Ovanstående har pågått under de senaste två miljoner åren
- Det har varit varmt i 10 000 år, se punkt 1 ovan
Vän av ordning påpekar: isarna smälter, det blir varmare, det kan omöjligen bli kallare! Eller? Se filmen nedan och fundera sedan över följande: Vad händer om sött smältvatten från Grönland hamnar i Danmarkssundet?
Kan det vara så att vi bevittnar de första stapplande stegen in i nästa kallperiod? Den som lever får se, en sak kan man dock vara tämligen säker på; vår livsstil snabbar på processen.
En allmänt vedertagen teori är att dinosaurierna utrotades för 65 miljoner år sedan på grund av ett meteoritnedslag. Fossillagren visar att denna händelse innebar öppningen för alla små, oasenliga och näbbmuslika däggdjur som fanns på planeten. Alla tänkbara nischer hade varit upptagna av dinosaurier och andra reptiler, däggdjuren (som då dominerades av olika kloakdjursvarianter) smög runt på nätterna och var allmänt hunsade.
Dock visade det sig att de läckande mitokondrierna, som kommenterats här, skulle indirekt vara räddaren i nöden för våra farfarsfarfarsfarfars etc. Metoriten drog upp stoft i atmosfären som kom att minska ljusinstrålningen under 1000 - tals år. Detta är givetvis ett problem om ens kroppstemperatur styrs av luftens temperatur. De växelvarma djuren (dinos) som överlevde själva smällen frös helt sonika ihjäl. Minidäggdjuren gjorde det inte och resten är, som man brukar säga, historia.
Hur såg det ut då meteoriten träffade jorden? Kanske så här:
Studera Harry hare i filmen nedan och fundera över följande faktum: Varför ser vi aldrig Örjan ödla (eller Krille krokodil, Salle salamander etc) i samma miljö?
Svaret är givetvis att Harry (samt alla andra däggdjur och fåglar) är jämnvarm vilket innebär att kroppstemperaturen i princip alltid befinner sig runt 37 grader Celsius. Detta är suveränt utifrån ett konkurrensperspektiv och förklarar varför vi hittar däggdjur (men inte reptiler och amfibier) över hela jordklotet.
Varför är vi då jämnvarma? Det verkar som svaret finns hos mitokondrien, den bakterielika organellen i våra celler, och specifikt i den koncentrationsskilllnad i vätejoner som finns mellan mitokondriens in - och utsida. I tidigare inlägg förklarades hur denna skillnad byggdes upp och hur jonerna användes till att driva ATP - tillverkaren. I inlägget skrev jag också att jonerna nästan bara kan “smita ut” via ovanstående lilla maskin. En del vätejoner försvinner dock ut på annat sätt och det är deras rörelse som genererar cellens värme (minnes: partiklar i rörelse = värme)! Harry i filmen ovan kan alltså vara där han är eftersom mitokondrierna i hans celler läcker vätejoner!
En befogad fråga är: Har inte Krille Krokodil läckande mitokondrier? Jo det har han, dock inte lika många som vi. Fler mitokondrier i cellen = mer värme.
Det snabba svaret är: För att syret, som transporteras via blodet till alla celler i kroppen, ska ta emot elektroner! De fantastiska mitokondrierna, som finns i cellerna, behöver syret för att ta emot elektroner som “rinner” i dess membran. Detta är en fundamnetal del i den process som kallas andningskedjan/ elektrontransportkedjan och genom vilken cellen (mha mitokondrien) utvinner energi från födan.
Lite tillspetsat kan man säga att vi äter saker för att komma åt energirika elektroner vars energi “tappas av” successivt när de rinner i membranet för att slutgiltigt reagera med syre. Inget syre = ingen energi!
Filmen nedan visar elektronstransportkedjan där man ser hur proteinkomplexen släpper vidare elektronerna till nästkommande protein, syret används för att slutligen ta emot elektronerna. En befogad fråga är: hur i hela friden genererar detta energi?
Elektronerna (som är negativt laddade) drar med sig positivt laddadde vätejoner till mellanrummet mellan membranen (inner membrane space i bilden ovan). Koncentrationsskillnaden mellan mitokondriens inre (matrix i bilden ovan)och membranmellanrummet gör att vätejonerna strömmar tillbaka. Detta kan nästan* bara ske via s.k ATP-syntaser/tillverkaren (ATPmolekylen = den energiform cellen använder för energikrävande processer).
När vätejonerna strömmar genom ATP - tillverkaren omvandlas jonernas rörelsenergi till kemiskt bunden energi genom att fosfat kopplas till ADP i vilket ATP bildas. Känns galet men processen är mekanisk, tänk kugghjul, svängarmar och stänger där ATP - syntasen fungerar som en myyyyyycket liten finmekansik maskin.
* = nästa inlägg kommer behandla konsekvensen av “nästan”
Cellmembranet kan liknas vid cellens “hud” och omgärdar således cellen och dess innehåll. Huvudbeståndsdelen i membranet är fosfolipider, deras egenskaper förklarar även membranets egenskaper som tex att det är lättflytande och dynamiskt. Man kan likna fosfolipiderna vid ett bollhav där man relativt enkelt kan förflytta sig. Kanske filmen nedan kan hjälpa till att tydliggöra ovanstående metafor?
Tredje och sista (?) delen i hur lär sig djur! Filmen nedan visar en sötsugen och målmedveten liten apa.
Vad kallas denna typ av inlärning? Svaret är inte helt givet då man inte riktigt vet vad som har skett innan filmen. Hur mycket har Vulcan, som apan heter, egentligen umgåtts med forskaren? Tillhör tuber med honung vardagen? Om man lyssnar noga på berättarrösten (som tillhör legendaren Sir Richard Attenborough) får man indirekt svar på detta. En icke - biologisk bok finns i potten denna gång.
