« Landskapsmosaik

Ibland blir det fel!

December 9th, 2008 by anderhag
ultracet vs percocet symptoms of flomax 200 tramadol overnight fedex cod topamax treating alcoholism cla effect on liver buspar side effects women non-perscription allegra d can aleve cause mucus in stool lansing state journal cla what is in augmentin at home breast enhancement prednisone lawsuits zoloft patient review belladonna and soma long term use of celexa when was viagra discovered keywords coral calcium supplement settlement checks for viagra lawsuit lexapro hallucinations why zocor at night thyroid and coumadin multiple sclerosis and dilantin allegra and weight gain multivitamins without calcium carbonate topamax and typical dose prednisone use for asthma faq lamictal medication lexapro stop taking information on lasix for dogs synthroid and without prescription health life aleve buy hoodia 911 levothroid during pregnancy e-books coumadin what is levaquin 500mg use for zoloft theraputic synthroid fuel sender help houston texas coumadin clinic buy lamictal in usa human growth hormone hiv ativan celexa sonata side effects prozac dosage range clomid rates of success postoperative seroma and breast augmentation vitamin k content of foods coumadin crestor substitute does benicar interact with crestor lexapro positive side effects lexapro testimonials good experiences is paxil safe to take

På 1930 - talet infördes Agapaddan till Australien från Sydamerika. Tanken var att paddan skulle äta upp skadeinsekter på sockerrörs- plantagen.

Lycka: paddan åt upp skalbaggarna! Dessvärre åt paddan även mycket annat. Paddan åt sådant som man egentligen inte vill att paddor ska äta. Ytterligare värre var/är att ingenting åt paddan. Som grädde på paddan var att paddan, som är en av de största arterna i världen, trängde undan de lite mer försynta inhemska arterna.
Filmen, som är stillsam men med explosiva inslag, visar en agapadda som äter. I denna film äter den kattmat, i naturen festar den på f.a. olika insekter och spindeldjur. Ibland kan den även ta små dägg- och groddjur.

Alla som varit i Australien kan inte undgått denna art, enstaka exemplar är söta, när de rör sig i 10 - tal eller 100 - tal börjar det dock kännas obekvämt. Paddan uppfattas helt enkelt som en plåga. Slutligen; Australien brukar dras fram som ett exempel på hur tokigt det blir när människan försöker påverka naturliga näringsvävar. Agapaddan är således bara ett av flera exempel, kan du ange ännu ett exempel kan du vinna biologibokstävlingen!

   Post in Biologi A, Ekologi   

10 Responses to “Ibland blir det fel!”

Feed for this Entry Trackback Address
  1. 1

    this freaks me out

    Paddor är alltid läskiga och det här bevisar bara att jag har rätt..
    Skadedjur kommer, ifall att människan inte redan total förstört jorden med alla gifter och kemikalier, att ta över jorden, genom att äta upp allt.. ALLT!

    Dec 9th, 2008 at 3:59 pm   

  2. 2

    anderhag

    Kruxet är att paddan egentligen inte är ett skadedjur. Endast en padda på fel plats.

    I det långa perspektivet kommer paddor, skalbaggar, tusenskönor etc att komma och gå. Denna process accelereras dock av människans verksamhet.

    Dec 10th, 2008 at 2:57 am   

  3. 3

    Abraham

    Dingo! Det sägs att de orsakade utrotningen av Thylacines.

    Dec 11th, 2008 at 3:33 am   

  4. 4

    Nadinn

    Hej Per!

    Ett par exempel: rödräven och kamelen

    PS. Abraham e krigare!

    Dec 11th, 2008 at 3:38 am   

  5. 5

    Abraham

    Eftersom jag ser att flera “krigar” för att besvara snabbt, så kan jag nu efter att ha skrivit ett möjligt svar utöka det:

    Det sägs att Dingon kom för ungefär 2000 år från sydöstra Asien. Det sägs att de för ungefär 3000 år sedan när Thylacines bebodde Australien så “försvann” dem. Det märkningsvärda är att Dingos kom ungefär 500 år tidigare än det och det var en tillräcklig tid för att påverka Thylacines populationen till utrotning, om nästan.

    Dec 11th, 2008 at 3:42 am   

  6. 6

    Nadinn

    black rat och brown rat också …

    ps. abbe e krigare

    Dec 11th, 2008 at 3:44 am   

  7. 7

    anderhag

    Abraham, boken är din (ser dock att man tvistar lite huruvida dingon verkligen utrotade pungvargen. Sista levande pungvargen på den här planeten såg ut så här:
    http://anderhag.net/undervisning/blogg/?p=72)!

    Dec 11th, 2008 at 6:36 am   

  8. 8

    Nadinn

    FAN! 3-1-1

    ABBE DIN DINGO

    Dec 11th, 2008 at 11:27 am   

  9. 9

    Lillsnörpa - Grönt, Pyssel o Äpplen

    Informativ blogg med mycket kunskap, den tackar jag för!

    http://lillsnorpa.blogg.se/2009/december/draft-dec-13-2009.html

    Dec 13th, 2009 at 12:07 pm   

  10. 10

    anderhag

    Tackar!

    Feb 16th, 2010 at 3:03 pm   

Leave a Reply