Archive for September, 2008

Istid

Monday, September 29th, 2008

Fakta:

  1. En kallperiod varar i ca 100 000 år, sedan inträder
  2. värmeperioden som varar i ca 10 000 år. Efter detta startar kallperioden igen
  3. Under kallperioden är stora delar av norra Europa täckt av ett massivt, 2 km tjockt, istäcke.
  4. Ovanstående har pågått under de senaste två miljoner åren
  5. Det har varit varmt i 10 000 år, se punkt 1 ovan

Vän av ordning påpekar: isarna smälter, det blir varmare, det kan omöjligen bli kallare! Eller? Se filmen nedan och fundera sedan över följande: Vad händer om sött smältvatten från Grönland hamnar i Danmarkssundet?

Kan det vara så att vi bevittnar de första stapplande stegen in i nästa kallperiod? Den som lever får se, en sak kan man dock vara tämligen säker på; vår livsstil snabbar på processen.

Däggdjurens break

Tuesday, September 23rd, 2008

En allmänt vedertagen teori är att dinosaurierna utrotades för 65 miljoner år sedan på grund av ett meteoritnedslag. Fossillagren visar att denna händelse innebar öppningen för alla små, oasenliga och näbbmuslika däggdjur som fanns på planeten. Alla tänkbara nischer hade varit upptagna av dinosaurier och andra reptiler, däggdjuren (som då dominerades av olika kloakdjursvarianter) smög runt på nätterna och var allmänt hunsade.

Dock visade det sig att de läckande mitokondrierna, som kommenterats här, skulle indirekt vara räddaren i nöden för våra farfarsfarfarsfarfars etc. Metoriten drog upp stoft i atmosfären som kom att minska ljusinstrålningen under 1000 - tals år. Detta är givetvis ett problem om ens kroppstemperatur styrs av luftens temperatur. De växelvarma djuren (dinos) som överlevde själva smällen frös helt sonika ihjäl. Minidäggdjuren gjorde det inte och resten är, som man brukar säga, historia.

Hur såg det ut då meteoriten träffade jorden? Kanske så här:

 

Varför är vi jämnvarma?

Sunday, September 21st, 2008

Studera Harry hare i filmen nedan och fundera över följande faktum: Varför ser vi aldrig Örjan ödla (eller Krille krokodil, Salle salamander etc) i samma miljö?

Svaret är givetvis att Harry (samt alla andra däggdjur och fåglar) är jämnvarm vilket innebär att kroppstemperaturen i princip alltid befinner sig runt 37 grader Celsius. Detta är suveränt utifrån ett konkurrensperspektiv och förklarar varför vi hittar däggdjur (men inte reptiler och amfibier) över hela jordklotet.

Varför är vi då jämnvarma? Det verkar som svaret finns hos mitokondrien, den bakterielika organellen i våra celler, och specifikt i den koncentrationsskilllnad i vätejoner som finns mellan mitokondriens in - och utsida. I tidigare inlägg förklarades hur denna skillnad byggdes upp och hur jonerna användes till att driva ATP - tillverkaren. I inlägget skrev jag också att jonerna nästan bara kan “smita ut” via ovanstående lilla maskin. En del vätejoner försvinner dock ut på annat sätt och det är deras rörelse som genererar cellens värme (minnes: partiklar i rörelse = värme)! Harry i filmen ovan kan alltså vara där han är eftersom mitokondrierna i hans celler läcker vätejoner! 

En befogad fråga är: Har inte Krille Krokodil läckande mitokondrier? Jo det har han, dock inte lika många som vi. Fler mitokondrier i cellen = mer värme.

Varför andas vi?

Wednesday, September 17th, 2008

Det snabba svaret är: För att syret, som transporteras via blodet till alla celler i kroppen, ska ta emot elektroner! De fantastiska mitokondrierna, som finns i cellerna, behöver syret för att ta emot elektroner som “rinner” i dess membran. Detta är en fundamnetal del i den process som kallas andningskedjan/ elektrontransportkedjan och genom vilken cellen (mha mitokondrien) utvinner energi från födan.

Lite tillspetsat kan man säga att vi äter saker för att komma åt energirika elektroner vars energi “tappas av” successivt när de rinner i membranet för att slutgiltigt reagera med syre. Inget syre = ingen energi!

 

Filmen nedan visar elektronstransportkedjan där man ser hur proteinkomplexen släpper vidare elektronerna till nästkommande protein, syret används för att slutligen ta emot elektronerna. En befogad fråga är: hur i hela friden genererar detta energi?

Elektronerna (som är negativt laddade) drar med sig positivt laddadde vätejoner till mellanrummet mellan membranen (inner membrane space i bilden ovan). Koncentrationsskillnaden mellan mitokondriens inre (matrix i bilden ovan)och membranmellanrummet gör att vätejonerna strömmar tillbaka. Detta kan nästan* bara ske via s.k ATP-syntaser/tillverkaren (ATPmolekylen = den energiform cellen använder för energikrävande processer). 

När vätejonerna strömmar genom ATP - tillverkaren omvandlas jonernas rörelsenergi till kemiskt bunden energi genom att fosfat kopplas till ADP i vilket ATP bildas. Känns galet men processen är mekanisk, tänk kugghjul, svängarmar och stänger där ATP - syntasen fungerar som en myyyyyycket liten finmekansik maskin.

 

* = nästa inlägg kommer behandla konsekvensen av “nästan”

Cellmembranet

Wednesday, September 3rd, 2008

Cellmembranet kan liknas vid cellens “hud” och omgärdar således cellen och dess innehåll. Huvudbeståndsdelen i membranet är fosfolipider, deras egenskaper förklarar även membranets egenskaper som tex att det är lättflytande och dynamiskt. Man kan likna fosfolipiderna vid ett bollhav där man relativt enkelt kan förflytta sig. Kanske filmen nedan kan hjälpa till att tydliggöra ovanstående metafor?

Hur lär sig djur? Del 3

Monday, September 1st, 2008

Tredje och sista (?) delen i hur lär sig djur! Filmen nedan visar en sötsugen och målmedveten liten apa.

Vad kallas denna typ av inlärning? Svaret är inte helt givet då man inte riktigt vet vad som har skett innan filmen. Hur mycket har Vulcan, som apan heter, egentligen umgåtts med forskaren? Tillhör tuber med honung vardagen? Om man lyssnar noga på berättarrösten (som tillhör legendaren Sir Richard Attenborough) får man indirekt svar på detta. En icke - biologisk bok finns i potten denna gång.