Archive for March, 2008

Hare diar kossa. Kräks.

Monday, March 31st, 2008

Slemsvamparna är heta! Under mindre än vecka har slemsvampen vid två tillfällen dykt upp i mitt liv. Jag satt och bläddrade i den mycket läsvärda boken “Människan och naturen”, första bandet i serien Etnobiologi i Sverige, och fastnade för ett avsnitt som behandlade svenska fantasidjur. Där kunde jag läsa om mjölkharar aka bjäror vars enda uppgift här i livet var att tjuvmjölka kor. Förr i tiden trodde man att trollkunniga kvinnor kunde tillverka ovanstående genom att sy ihop garn, hår, stickor etc. Mjölkharen väcktes sedan till liv med en droppe blod.

Mjölkharen letade upp kossan, diade så mycket den orkade och bar sedan hem mjölken till sin ägare. Mjölkharen/ bjäran sög sig så full att den spydde upp skvättar lite här och där. De gula spyhögarna kallades för bjäradynga, bjärasmör eller trollsmör och du gissar helt rätt; kaninkräkset är egentligen en slemsvamp (läs mer här och här). Bland biologerna går den under namnet Fuligo septica och ser ut så här:

Filmen nedan visar en fälthare (Lepus europaeus). Den är ej släkt med den tjuvaktiga och glupska mjölkharen.

SLEMSVAMP kommer ihåg TORRCHOCK!

Friday, March 28th, 2008

Denna post avviker från tänkt upplägg då intentionen är att successivt kommentera organsmvärldens uteckling som den behandlas på mina lektioner. Denna text skulle alltså egentligen handla om någon protostomgrupp men istället blir det en återkoppling till protisterna.

I senaste numret av Forskning och framsteg (nr 3 2008) kan man läsa att slemsvampen Physarum polycephalum kan lagra minnen, mäta tid och förutsäga vad som ska hända! Artikelförfattaren hänvisar till ny forskning som visar att om slemsvampen, som frodas och trivs i fuktiga miljöer, utsätts för torrchocker(!) under specifika tidsintervaller minns den detta och modifierar därefter sin rörelse. Den saktar helt enkelt ned farten inför nästa torrchock (som den vet ska komma eftersom de återkommer i ett visst tidsintervall).

Läser man vidare förvånas man ytterligare då slemsvampen tydligen kan lära sig kortaste vägen genom en labyrint. Notera att detta görs av en organism som varken är ett djur, en växt eller en svamp utan en encellig protist med ett ytterst primitivt utseende. Den ser ut som gult slem! Hur gör den? Hur lagrar slemmet minnen? Ingen aning!

Physarum polycephalum, glömmer inte en torrchock!

 

Mun blir till anus eller mun blir till mun?

Friday, March 28th, 2008

En stor skiljelinje i djurvärlden är blastulans vidare öde och äventyr. Minnes att blastulan är en boll av celler som genom upprepade celldelningar utvecklas till ett embryo. Tidigt i denna process bildas urmunnen, en tydlig öppning in i blastulan (tänk en ballong som man trycker in ett finger i). Från urmunnen växer sedan ett rör av celler in i blastulan och bildar därmed det som kommer att bli tarmen. Blastulan är nu en gastrula.

Om urmunnen blir till en mun (och anus är en senare bildning) i det framväxande embryot är det en protstom. Om däremot urmunnen blir till anus och det som ska bli munnen bildas senare är det deuterostom. Alla ryggsträngsdjur (bland annat vi) är deuterostomer och nästan alla andra är protosomer.

Om man tar på sig sina evolutionära glasögon kan man inte undgå att se likheten mellan ett nässeldjur och en gastrula. Med samma glasögon kan man, om man vill, även se att övriga djur är ett resultat av en utökad gastrulation och att alla därmed torde vara släkt med varandra. Filmen nedan visar en gastrulation.

Fräna växter #3

Wednesday, March 26th, 2008

Namn: Mammutträd (Sequoiadendron giganteum)

Motivering: Störst! Kan bli upp till 90 meter högt och dessutom mycket gammalt (enligt wikipedia 3266 år). Den största nu levande växten, som alltså är ett mammutträd, heter General Sherman och bor i USA. Sherman är med i filmen nedan. Shit!

Bonusfakta: Mammutträdet är en nakenfröig växt (Gymnospermae) och därmed kusin (syssling?) till våra barrträd.

Plattmasken: bilateralsymmetrins fader

Tuesday, March 25th, 2008

Plattmaskarna (fylum Platyhelminthes) är de första bilateralsymmetriska djuren, dvs djur med en fram - och bakdel samt höger - och vänstersida. Denna uppgradering i kroppsform torde vara en evolutionär lyckträff då de flesta djur ser ut på det sättet (de tidigare nämnda djurgupperna, svamp - och nässeldjuren, är radiärsymmetriska och saknar därmed höger - vänstersida).

Till skillnad från de mer primitiva nässeldjuren har plattmaskarna ett centraliserat nervsystem med centralganglia (kan liknas vid ett förstadium till en riktig hjärna) vilket innebär en helt annan möjlighet till kroppskontroll. I anslutning till denna “protohjärna” har några plattmasksarter två områden med ljuskänsliga sinnesceller med vilka de kan uppfatta ljus och mörker. Plattmaskarna har således enkla “protoögon”.

Utöver detta har plattmaskarna tre cell - lager (nässeldjuren har två) vilket möjliggör ytterligare vävnadsspecialisering, t.ex. i form av tarm, muskler och nervsystem. Tarmen, som endast har en öppning mitt på buken, är synlig i form av en mörkblå nätstruktur på plattmasken i nedanstående film. Och slutligen: ett halvt öga är bättre än inget öga alls!

Vackraste fågelsången #4

Sunday, March 23rd, 2008

Namn: Talgoxe (Parus major)

Motivering:När man genomlider vinterns gråa och deprimerande ickeväder får talgoxens sång (februari - mars) en att känna sig hoppfull. Våren kan eventuellt vara på väg!

Hoppfullt ljud: http://www.garden-birds.co.uk/birds/sounds/great_tit.mp3

Mamma och pappa talgoxe studerar sin förstkläckta:

Vilket djur har tillverkat något som syns från rymden: människan eller nässeldjuret?

Saturday, March 22nd, 2008

Rätt svar är nässeldjuret (fylum Cnidaria). Studera filmen nedan och hisnas över det faktum att släktingar till huvudrollsinnehavaren under årmiljoner har byggt upp jordens korallrev. Den djurkonstruktion som syns från rymden är således inte kinesiska muren utan stora barriärrevet utanför australiens östkust. Revet är för övrigt längre än Storbrittanien. Och ja; korall = djur (egentligen: hårda korallen = nässeldjurets yttre skelett som den tillverkar genom utsöndring)

På youtube finns det mängder av vackra, bisarra, märkliga, spännande filmer på nässeldjur, filmen ovan fokuserar dock på nässeldjurens sexliv. Nässeldjuren, som de flesta främst känner som maneter, kan föröka sig både sexuellt och asexuellt. Detta betyder i korthet att ur en individ kan flera kloner växa fram alternativt att individen producerar könsceller som sammansmälter med en annan individs dito.

Jämfört med den evolutionärt tidigare djurgruppen, svampdjuren, uppvisar dessa djur en rad avancemang. Framför allt har nässeldjuren två urskiljbara cell-lager vilka gett upphov till specialiserade vävnader (minnes att svampdjuren nästan kan ses som individuella kolonilevande celler. Läs mer här). Bland annat har man nässelceller s.k. cnidocyter. Cnidocyterna, som har gett gruppen dess namn Cnidaria (eller är det tvärtom?),används som försvar och/eller jakt. Första filmen nedan visar en polyp (namnet på fastsittande nässeldjur) som fångar en fisk.

Den tredje filmen visar cnidocyter som utsöndrar sina “spjut”.

De är geléaktiga men ack så spännande, fler filmer kommer att postas framöver.

Vackraste fågelsången #5

Wednesday, March 19th, 2008

Namn: Fiskmås (Larus cabus)

Motivering: Låter som sommar i skärgården, varma klippor och öppen horisont. Skapar den känslan även när de sjunger (skriker?) på hustaken i stan.

Film 1 visar vithuvade måsar (Larus herrmanni). Personligen föredrar jag fiskmåsen, hittade dock inte någon film där denna art skriker (sjunger?). För den nyfikne finns ljudupptagningar här: http://www.angelfire.com/me/aorist/larus.wav

Även bebbarna har ett sommarassocierande ljud. Film 2 visar en pipande gråtrutsunge (Larus argentatus) .

Saker man bör ha ordning på om man ska leva på land: växtversionen

Wednesday, March 19th, 2008

När land koloniserades av de första växterna fanns det ett par hinder man behövde förhålla sig till, t.ex.;

1. Hur löser man uttorkningsfrågan?
2. Hur löser man fortplantningsfrågan?

De första landväxterna var förmodligen grönalgslika och ur dessa utvecklades det som kom att bli dagens mossor. Mossorna är således för växterna vad groddjuren är för ryggradsdjuren, ena rhizoiden/foten i vatten och den andra på land. Som grupp är mossorna mycket framgångsrika och finns nästan överallt på land. Dock kan man inte komma ifrån det faktum att mossorna inte har någon ledningsvävnad, de saknar rötter och deras könsceller måste transporteras i vatten för att kunna mötas. Inte optimalt för landliv.

Tittar man på den utvecklingsmässigt senare gruppen kärlkryptogamer (fräken, lummer och ormbunke) kan man se att anpassning till landliv skett. Framför allt har deras ledningsvävnad inneburit en framgång. Detta då rötterna kan ta upp vatten från större djup och transportera det till bladen, organismen kan i och med detta bli större då man inte längre är beroende av att hela bålen har tillgång till vatten (mossorna tar upp vatten med hela “kroppen”. Sträcker sig bålen/kroppen för långt från marken kan cellerna svårligen komma åt vatten). Vidare, med ett ledningssystem kan fotosyntesprodukter (energi) transporteras från bladen ned till rötterna. Andra egenskaper som gynnar landliv är klyvöppningar (med dessa kan växten reglera vattenförlusten från bladen) och vaxlager på bladen (minskar vattenförlusten).

Nya egenskaper = ökad fitness = möjlighet att dominera land, vilket kärlkryptogamerna gjorde för väldigt många år sedan. Bilden nedan visar hur en konstnär tänker sig att det såg ut på jorden under sen Devon (namnet på en period som varade mellan 417 - 354 miljoner år sedan)

 
Kärlkryptogamernas storhetstid är över, undanträngda som de är av nästa växtgrupp på banan - fröväxterna! Framförallt fröväxternas fortplantning visar på ytterligare anpassningar till landliv då man inte längre är beroende av vatten för att föröka sig. Mer om detta senare!

Jag har med ljus och lykta försökt hitta en filmsnutt som visar mina kärlkryptogamfavoriter; fräkenväxterna. De ser ålderdomliga och mycket vackra ut. Nedanstående film, som knappast gör fräkenväxterna rättvisa, fokuserar främst på en nyckelpiga som kliver runt på åkerfräken. Nyckelpigan är, i och för sig, också fin.

Fräna växter #4

Tuesday, March 18th, 2008

Namn: Welwitschia (Welwitschia mirabilis)

Motivering: Bisarr växt med endast två blad som växer kontinuerligt. Finns i Namibias och Angolas öknar. Lever länge. Vi snackar 2000 år.