Hickningen är en komplex reflex där flera muskler samverkar så att luft dras in i munnen samtidigt som struplocket stängs över luftstrupen (vilket är lite märkligt, det vanliga är att luft dras in i munnen och luftstrupen för att vi behöver syre). Hos oss är denna reflex helt vansinnig, hos små grodbebisar är reflexen tvärtom helt nödvändig.

Grodyngel hickar nämligen när de andas med sina gälar. Förklaringen till detta är, enligt en teori, att hickningen förhindrar att vatten dras ned i lungorna (minnes att grodan är en amfibie där gälarna tillbakabildas när ynglet blir äldre. Således har grodbebben gälar och lungor). Effekten av detta blir att vattnet som dras in i munnen pressas ut över gälarna samtidigt som struplocket stängs. Grodynglet slipper att få en otrevlig kallsup.

Att det handlar om samma reflex stöds av det faktum att grodynglets gälandning kan blockeras av ökad koldioxidtillförsel. Det är exakt detta, dvs att öka koldioxidintaget, vi vill åstadkomma när vi andas i en påse/ håller andan (vet ej om forskarna testat att blockera gälandningen genom att skrämma ynglena).

Youtube har mycket, dock inte hickande grodyngel! Det näst bästa är spenatätande grodyngel! Notera skillnaden i utveckling mellan ynglena. Den stora har ben vilket den mindre saknar.

Motorproteiner är, precis som namnet antyder, proteiner som rör på sig. Mycket kortfattat kan man säga att de går på cellskelettet (som också består av protein). Filmen nedan visar detta. Notera att proteinet inte har något mål, syfte, idéer, känslor, syskon etc. Det rör sig över en yta på grund av kemiska attraktionskrafter. Allt är kemi!

Tycker du att kloroplaster verkar spännande, läs mer om deras evolution här.

Dock visade det sig att de läckande mitokondrierna, som kommenterats här, skulle indirekt vara räddaren i nöden för våra farfarsfarfarsfarfars etc. Metoriten drog upp stoft i atmosfären som kom att minska ljusinstrålningen under 1000 - tals år. Detta är givetvis ett problem om ens kroppstemperatur styrs av luftens temperatur. De växelvarma djuren (dinos) som överlevde själva smällen frös helt sonika ihjäl. Minidäggdjuren gjorde det inte och resten är, som man brukar säga, historia.

Hur såg det ut då meteoriten träffade jorden? Kanske så här:

Svaret är givetvis att Harry (samt alla andra däggdjur och fåglar) är jämnvarm vilket innebär att kroppstemperaturen i princip alltid befinner sig runt 37 grader Celsius. Detta är suveränt utifrån ett konkurrensperspektiv och förklarar varför vi hittar däggdjur (men inte reptiler och amfibier) över hela jordklotet.

Varför är vi då jämnvarma? Det verkar som svaret finns hos mitokondrien, den bakterielika organellen i våra celler, och specifikt i den koncentrationsskilllnad i vätejoner som finns mellan mitokondriens in - och utsida. I tidigare inlägg förklarades hur denna skillnad byggdes upp och hur jonerna användes till att driva ATP - tillverkaren. I inlägget skrev jag också att jonerna nästan bara kan “smita ut” via ovanstående lilla maskin. En del vätejoner försvinner dock ut på annat sätt och det är deras rörelse som genererar cellens värme (minnes: partiklar i rörelse = värme)! Harry i filmen ovan kan alltså vara där han är eftersom mitokondrierna i hans celler läcker vätejoner! 

En befogad fråga är: Har inte Krille Krokodil läckande mitokondrier? Jo det har han, dock inte lika många som vi. Fler mitokondrier i cellen = mer värme.

Vad kallas denna typ av inlärning? Svaret är inte helt givet då man inte riktigt vet vad som har skett innan filmen. Hur mycket har Vulcan, som apan heter, egentligen umgåtts med forskaren? Tillhör tuber med honung vardagen? Om man lyssnar noga på berättarrösten (som tillhör legendaren Sir Richard Attenborough) får man indirekt svar på detta. En icke - biologisk bok finns i potten denna gång.

Under 60 - talet var man mycket intresserad av detta och försökte överföra relativt enkla metoder på människor. Massiv kritik har fått pedagogerna att överge perspektivet men varianter finns givetvis i klassrummen; Läraren: “Vad är 5 x 5?” eleven räcker upp handen: “25″, läraren : “Braaaaa”

Filmsnutten nedan visar duvor som lärt sig två beteenden: snurra och picka. Rätt beteende = belöning.

Hur såg “urapan” ut, dvs den äldsta primatanfadern till vår evolutionära gren? Paleontologerna menar att Ardipithecus ramidus, som anfadern/anmodern heter, var klart aplik till utseendet, hade “människolika” tänder och att den eventuellt gick upprätt. Man baserar detta främst på hur ryggraden fäster till skallen, hos oss (och andra upprättgående hominider) balanserar skallen på ryggraden. Hos tex schimpansen går ryggraden snett in i skallen.

Eftersom A. ramidus inte finns på youtube presenteras det näst bästa, vår nu närmaste levande släkting: Bonobon aka dvärgschimpansen (Pan paniscus)! A. ramidus levde i Afrika för 5 - 4,4 miljoner år sedan, P. paniscus lever där nu. Vår (Pan och Homos) gemensamma anfader levde i Afrika för ca 6 miljoner år sedan. Läckert!

Biologibokstävling #5: Vad kännetecknar primaterna och vilka sorteras in under denna grupp?

Vad är syftet? Skapa en muspungvarg? Återuppliva den utrotade pungvargen? Nej och nej, syftet är teknik - och kunskapsutveckling. Nu kan vi(?) återuppväcka utrotade gener. Vilket är, utifrån metodperspektiv, helt fantastiskt.

Steget är dock mycket långt till att återuppväcka organismer. Läs mer här och här. Titta på film och läs lite om pungdjurens placering i livets träd här.