<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><!-- generator="wordpress/2.0.4" -->
<rss version="0.92">
<channel>
	<title>anderhag.net/undervisning/blogg</title>
	<link>http://anderhag.net/undervisning/blogg</link>
	<description>reflexioner kring flora och fauna</description>
	<lastBuildDate>Tue, 16 Feb 2010 20:05:58 +0000</lastBuildDate>
	<docs>http://backend.userland.com/rss092</docs>
	<language>en</language>
	
	<item>
		<title>Ibland blir det fel!</title>
		<description>På 1930 - talet infördes Agapaddan till Australien från Sydamerika. Tanken var att paddan skulle äta upp skadeinsekter på sockerrörs- plantagen.

Lycka: paddan åt upp skalbaggarna! Dessvärre åt paddan även mycket annat. Paddan åt sådant som man egentligen inte vill att paddor ska äta. Ytterligare värre var/är att ingenting åt paddan. ...</description>
		<link>http://anderhag.net/undervisning/blogg/?p=98</link>
			</item>
	<item>
		<title>Landskapsmosaik</title>
		<description>Naturen är fylld med olika biotoper (barrskog, djuphav etc) där olika arter har sina habitat (fuktig barrskog med inslag av lövträd etc). I habitaten uppfylls organismens nischkrav, dvs de behov djuret har med avseende på mat, temperatur, vatten, boplats etc. Ett område där det finns mycket olika habitat har ofta, ...</description>
		<link>http://anderhag.net/undervisning/blogg/?p=97</link>
			</item>
	<item>
		<title>Sekundärsuccession!</title>
		<description>När ett område utsätts för en medelstark störning gynnas de konkurrenssvaga r-strategerna. Dessa återkoloniserar området och kan under en kort tid reproducera innan de återigen blir utkonkurrerade av de mer konkurrensstarka K-strategerna. Notera: allt går ut på att sprida sina gener! Det har således ingen betydelse att vara konkurrenssvag så ...</description>
		<link>http://anderhag.net/undervisning/blogg/?p=96</link>
			</item>
	<item>
		<title>Primärsuccession!</title>
		<description>Idag för 45 år sedan föddes ön Surtsey utanför Islands sydkust! Grattis!

Surtsey är intressant då man kunnat (och kan) studera hur ett nytt område successivt koloniseras av växt - och djurarter. Detta gigantiska laboratorium har således bekräftat många av de teoretiska modeller ekologer arbetat efter. Relativt omgående hittade forskarna frön ...</description>
		<link>http://anderhag.net/undervisning/blogg/?p=88</link>
			</item>
	<item>
		<title>Utrotning! (populationsekologi #6)</title>
		<description>Majoriteten av de arter som levt på planeten jorden finns inte längre. De är helt enkelt utrotade, oftast på grund av massiv konkurrens från andra arter. Faktum är att utrotning är en fundamental del av livet och det enda vi således kan veta säkert. Vi kommer att försvinna!

Mammuten är en art som utrotats, förmodligen på ...</description>
		<link>http://anderhag.net/undervisning/blogg/?p=95</link>
			</item>
	<item>
		<title>Alla sätt är bra&#8230; (populationsekologi #5)</title>
		<description>...så länge de gynnar spridningen av generna!

Ibland ser man trevliga företeelser i naturen som kan få en att tro att djur och växter bryr sig om andra arters väl och ve. En fågel pickar bort irriterande parasiter ur noshörningens rygghud är ett exempel på detta. En trevlig fågel helt enkelt!

Oftast ...</description>
		<link>http://anderhag.net/undervisning/blogg/?p=94</link>
			</item>
	<item>
		<title>Även för ett grässtrå är livet hårt (populationsekologi #4)</title>
		<description>Predation påverkar bytespopulationen negativt. Rent definitionsmässigt är kossan förmodligen en parasit och inte en predator då parasiter äter utan att döda (oftast) medan predatorn dödar och äter. Oavsett detta påverkas gräset negativt.

Läs om och titta på några bisarra parasiter här. Speciellt filmen om svampen som tar över myrans hjärna rekommenderas.
[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=__XN89migsA&feature=related[/youtube] </description>
		<link>http://anderhag.net/undervisning/blogg/?p=93</link>
			</item>
	<item>
		<title>Nature, red in tooth and claw (populationsekologi #3)</title>
		<description>Organismerna konkurrerar inte bara med artfränder utan även med andra arter. För att mellanartskonkurrens ska ske måste dock båda arterna har hyfsat lika nischbetingelser. Man äter samma saker, man bor i samma typ av hålor etc. Ofta är konkurrensen osynlig, dvs art 1 äter upp föda/ tar boplaster utan att ...</description>
		<link>http://anderhag.net/undervisning/blogg/?p=92</link>
			</item>
	<item>
		<title>Kurvor och snilleblixtar (populationsekologi #2)</title>
		<description>I tidigare inlägg blev det förhoppningsvis klart att livet är hårt. De allra flesta som föds dör innan de blivit könsmogna och haft möjlighet att sprida sina gener. Det är, som bekant, en kamp för tillvaron. Denna kamp kan åskådliggöras i en s.k. S-kurva som visar hur en population förändras ...</description>
		<link>http://anderhag.net/undervisning/blogg/?p=91</link>
			</item>
	<item>
		<title>Livet är hårt (populationsekologi #1)</title>
		<description>I Staffan Ulfstrands utmärkta bok Fågelliv kan man bland annat läsa att:

	Under våren finns 2 miljoner häckande talgoxepar i Sverige (totalt 4 miljoner individer)
	Varje par får fram 7 ungar
	Enligt ovanstående finns det därmed ca 18 miljoner individer någon gång under våren

Det märkliga är att antalet talgoxar i Sverige inte ökar ...</description>
		<link>http://anderhag.net/undervisning/blogg/?p=90</link>
			</item>
</channel>
</rss>
