Archive for the 'Plantae' Category

Livet är fantastiskt. Och kemiskt.

Wednesday, October 1st, 2008

Filmen visar kloroplaster inuti en växtcell. Rörelsen, som kallas för cytoplasmaströmning, beror på att vätskan/cytoplasman i cellen kommer i rörelse pga motorproteiners transport av diverse organeller (samma princip som när man rör i en gryta med en slev). Flertalet av kloroplasterna rör sig således inte aktivt utan följer med cellvätskans rörelse.

Motorproteiner är, precis som namnet antyder, proteiner som rör på sig. Mycket kortfattat kan man säga att de går på cellskelettet (som också består av protein). Filmen nedan visar detta. Notera att proteinet inte har något mål, syfte, idéer, känslor, syskon etc. Det rör sig över en yta på grund av kemiska attraktionskrafter. Allt är kemi!

Tycker du att kloroplaster verkar spännande, läs mer om deras evolution här.

Fräna växter #2

Wednesday, April 9th, 2008

Namn: Magnolia (Magnolia sp.)

Motivering: Mycket vackra blommor som känns “placerade” på trädet de sitter på. Magnoliaväxterna är evolutionärt mycket gamla, de utvecklades innan bin och getingar fanns för nästan 100 miljoner år sedan. Blommorna är således anpassade till en annan pollinatör, buffligare och lite mindre subtil: skalbaggen. Detta återspeglas av blommorna som är robusta och rejäla. Ståndarna klarar en fight med en ivrig skalbagge! Och ja, du som funderar huruvida näckrosen också är evolutionärt gammal eftersom blomman är mycket lik magnolians, du har rätt.

Växternas anpassning till landliv: fröet

Monday, April 7th, 2008

Frön är fantastiska! Förutom att de är mycket goda att äta är de dessutom lysande DNAbehållare. Jämfört med mossornas och kärlkryptogamernas sporer kan fröer ligga vilande mycket länge. De kan dessutom ligga och invänta rätta förhållanden innan de gror, tex rätt temperatur, rätt fuktighet eller, som i svedjenävans (Geranium bohemicum) fall, mer eller mindre utrotande av konkurrenter. Svedjenävans frö gror nämligen endast om det utsätts för höga temperaturer, något som sker när det brinner i skogen. Efter en skogsbrand är marken öppen för svedjenävan som i lugn och ro(?) kan gro utan konkurrens av ljustagande buskar och träd.

I dag är skogsbränder en relativt ovanlig företeelse (pga det moderna skogsbruket) vilket skapar problem för svedjenävan. Låst som den är av sitt DNA (groningsstrategin styrs ytterst av generna) kan den inte göra mycket än att ligga och vänta. Och att evolvera tar, som sagt, tid.

Geranium bohemicum, kanske bör överväga lite evolution*

Filmen visar groende frön. Förste person som kan ange huruvida filmen visar mono -eller dikotelydona växter kan komma och hämta ut en pocketbok.

*= Slumpvisa mutationer + tid + selektion

Blommor och bin

Tuesday, April 1st, 2008

Fröväxternas blomma är en lysande uppfinning*! Vissa biologer menar att det är blomman och specifikt insektspollineringen som gjort fröväxterna till sådana lyckosamma varelser (jämfört med andra växter).

Genom att nyttja insekter (från början var det skalbaggar, idag främst bin och fjärilar) kan växten hushålla med resurserna genom att producera relativt lite könsceller. Avstånd är inte heller ett bekymmer då pollinatören transporterar könscellerna mellan individerna. Jämför detta med t.ex. mossorna som endast kan hoppas på att befrukta någon i sin absoluta närhet. Att inte kunna befrukta en individ långt bort behöver iof inte vara ett problem men ur ett diversifieringsperspektiv(!) är det dock negativt. Att enskilda individer inte behöver stå nära varandra för att blanda DNA har möjliggjort kolonisering, specialisering och anpassning till nya, små, ovanliga habitat. Med andra ord: fröväxterna har koloniserat och även anpassats till vitt skilda miljöer och fler arter har utvecklats.

Slutligen, evolutionen av blomman som företeelse är höljt i dunkel och vindpollineringen kom, hur konstigt det än kan verka, efter djurpollineringen. Filmen nedan visar lite olika sätt som man kan pollinera på. Att fundera över: varför i hela friden rotar insekterna runt i blommorna och varför transporterar de könsceller åt växterna?

* Uppfinning = Slumpvisa mutationer + tid + selektion

Fräna växter #3

Wednesday, March 26th, 2008

Namn: Mammutträd (Sequoiadendron giganteum)

Motivering: Störst! Kan bli upp till 90 meter högt och dessutom mycket gammalt (enligt wikipedia 3266 år). Den största nu levande växten, som alltså är ett mammutträd, heter General Sherman och bor i USA. Sherman är med i filmen nedan. Shit!

Bonusfakta: Mammutträdet är en nakenfröig växt (Gymnospermae) och därmed kusin (syssling?) till våra barrträd.

Saker man bör ha ordning på om man ska leva på land: växtversionen

Wednesday, March 19th, 2008

När land koloniserades av de första växterna fanns det ett par hinder man behövde förhålla sig till, t.ex.;

1. Hur löser man uttorkningsfrågan?
2. Hur löser man fortplantningsfrågan?

De första landväxterna var förmodligen grönalgslika och ur dessa utvecklades det som kom att bli dagens mossor. Mossorna är således för växterna vad groddjuren är för ryggradsdjuren, ena rhizoiden/foten i vatten och den andra på land. Som grupp är mossorna mycket framgångsrika och finns nästan överallt på land. Dock kan man inte komma ifrån det faktum att mossorna inte har någon ledningsvävnad, de saknar rötter och deras könsceller måste transporteras i vatten för att kunna mötas. Inte optimalt för landliv.

Tittar man på den utvecklingsmässigt senare gruppen kärlkryptogamer (fräken, lummer och ormbunke) kan man se att anpassning till landliv skett. Framför allt har deras ledningsvävnad inneburit en framgång. Detta då rötterna kan ta upp vatten från större djup och transportera det till bladen, organismen kan i och med detta bli större då man inte längre är beroende av att hela bålen har tillgång till vatten (mossorna tar upp vatten med hela “kroppen”. Sträcker sig bålen/kroppen för långt från marken kan cellerna svårligen komma åt vatten). Vidare, med ett ledningssystem kan fotosyntesprodukter (energi) transporteras från bladen ned till rötterna. Andra egenskaper som gynnar landliv är klyvöppningar (med dessa kan växten reglera vattenförlusten från bladen) och vaxlager på bladen (minskar vattenförlusten).

Nya egenskaper = ökad fitness = möjlighet att dominera land, vilket kärlkryptogamerna gjorde för väldigt många år sedan. Bilden nedan visar hur en konstnär tänker sig att det såg ut på jorden under sen Devon (namnet på en period som varade mellan 417 - 354 miljoner år sedan)

 
Kärlkryptogamernas storhetstid är över, undanträngda som de är av nästa växtgrupp på banan - fröväxterna! Framförallt fröväxternas fortplantning visar på ytterligare anpassningar till landliv då man inte längre är beroende av vatten för att föröka sig. Mer om detta senare!

Jag har med ljus och lykta försökt hitta en filmsnutt som visar mina kärlkryptogamfavoriter; fräkenväxterna. De ser ålderdomliga och mycket vackra ut. Nedanstående film, som knappast gör fräkenväxterna rättvisa, fokuserar främst på en nyckelpiga som kliver runt på åkerfräken. Nyckelpigan är, i och för sig, också fin.

Fräna växter #4

Tuesday, March 18th, 2008

Namn: Welwitschia (Welwitschia mirabilis)

Motivering: Bisarr växt med endast två blad som växer kontinuerligt. Finns i Namibias och Angolas öknar. Lever länge. Vi snackar 2000 år.

Fräna växter #5

Saturday, March 15th, 2008

Namn: Sensitiva (Mimosa pudica)

Motivering: Växten rör sig snabbt vid beröring (reagerar även på temperaturförändringar)!

 

Mossorna!

Friday, March 7th, 2008

Nu är den äntligen här; Moss: A tribute. Hyllningsfilmen till mossorna!

Den här lilla filmen, som är lysande, behandlar saker som; mossornas evolution, fortplantning, gametofyten, sporofyten, massiva utrotningar, istiderna (mossorna grejade dem båda!!) och mycket annat.

Encellighet till flercellighet

Tuesday, March 4th, 2008

Hur uppstod flercellighet, specialiserade vävnader och organ? Ett ofta använt exempel på ökad komplexitet är algserien som börjar med Chlamydomonas via Gonium, Pandorina, Eudorina och slutligen Volvox. Den första, Chlamydomonas, är en encellig alglik protist med viftande flagell och ögonfläck (japp, ögonfläcken fungerar som ett “öga” och där den verksamma molekylen är densamma som hos oss!). Filmen nedan visar en simmande Chlamydomonas, notera flagellen.

Om flera Chlamydomonas börjar leva tillsammans får man de andra algerna, detta då samtliga består i princip av identiska celler som Chlamydomonas. Oavsett om man pratar om växter eller djur anser man att denna typ av komplexitetsökning har gått till på följande sätt; Efter en mitos (vanlig celldelning) skiljer sig inte de två dottercellerna sig åt, som de gör när Chlamydomonas delar sig, utan fäster till varandra. Om samma resultat sker vid nästa celldelning har man början på en liten koloni. Frågan är dock varför detta fenomen skulle uppstå? Varför lämna encellighet för flercellighet? Förmodligen pga de fördelar flercelligheten medför; flercellighet möjliggör specialisering där grupper av celler kan fokusera på speciella arbetsuppgifter som födosök, försvar, reproduktion etc. Notera att detta inte sker för att cellen vill någonting utan pga att alla nya egenskaper (som ytterst uppstår genom slumpvisa mutationer) som ger bäraren större överlevnadschans kommer att finnas kvar i större utsträckning. Flercelligheten har således inneburit att man överlevt längre och därmed fortplantat sig mera.

När de enskilda cellerna har speciella uppgifter kan man säga att kolonin bildar en flercellig organism. Volvox är exempel på det senare då enbart ett fåtal av cellerna (kan vara så många som 60 000 Chlamydomonas - liknande celler) ansvarar för reproduktionen.

Slutligen, Volvox är en grönalg och tillhör växtriket. Den är dessutom min personliga favorit, en bisarr rullande boll. Se filmen nedan.