Archive for the 'Chordata' Category

Varför är vi jämnvarma?

Sunday, September 21st, 2008

Studera Harry hare i filmen nedan och fundera över följande faktum: Varför ser vi aldrig Örjan ödla (eller Krille krokodil, Salle salamander etc) i samma miljö?

Svaret är givetvis att Harry (samt alla andra däggdjur och fåglar) är jämnvarm vilket innebär att kroppstemperaturen i princip alltid befinner sig runt 37 grader Celsius. Detta är suveränt utifrån ett konkurrensperspektiv och förklarar varför vi hittar däggdjur (men inte reptiler och amfibier) över hela jordklotet.

Varför är vi då jämnvarma? Det verkar som svaret finns hos mitokondrien, den bakterielika organellen i våra celler, och specifikt i den koncentrationsskilllnad i vätejoner som finns mellan mitokondriens in - och utsida. I tidigare inlägg förklarades hur denna skillnad byggdes upp och hur jonerna användes till att driva ATP - tillverkaren. I inlägget skrev jag också att jonerna nästan bara kan “smita ut” via ovanstående lilla maskin. En del vätejoner försvinner dock ut på annat sätt och det är deras rörelse som genererar cellens värme (minnes: partiklar i rörelse = värme)! Harry i filmen ovan kan alltså vara där han är eftersom mitokondrierna i hans celler läcker vätejoner! 

En befogad fråga är: Har inte Krille Krokodil läckande mitokondrier? Jo det har han, dock inte lika många som vi. Fler mitokondrier i cellen = mer värme.

Hur lär sig djur? Del 2

Wednesday, June 11th, 2008

Ett vanligt sätt att lära sig något är att studera någon annan. Det kallas härmning och exemplifieras i nedanstående filmsnutt där en schimpans knäcker en nöt mha ett redskap. Notera hur ungen studerar sin mor i början av filmen. Notera även att slutresultatet inte blir helt korrekt.

 

Två rejäla missuppfattningar om primaternas evolution

Friday, May 30th, 2008
  1. Vi härstammar inte från någon nu levande apa (vi har dock en gemensam förfader som kan kallas aplik)
  2. Ett vanligt tankefel är: “Schimpanserna (eller någon annan apa) misslyckades med att evolvera fram till något människolikt” (Minnes: allt som lever nu kan sägas vara lika lyckade biologiskt. Man föds, lever, sprider gener och dör).

Hur såg “urapan” ut, dvs den äldsta primatanfadern till vår evolutionära gren? Paleontologerna menar att Ardipithecus ramidus, som anfadern/anmodern heter, var klart aplik till utseendet, hade “människolika” tänder och att den eventuellt gick upprätt. Man baserar detta främst på hur ryggraden fäster till skallen, hos oss (och andra upprättgående hominider) balanserar skallen på ryggraden. Hos tex schimpansen går ryggraden snett in i skallen.

Eftersom A. ramidus inte finns på youtube presenteras det näst bästa, vår nu närmaste levande släkting: Bonobon aka dvärgschimpansen (Pan paniscus)! A. ramidus levde i Afrika för 5 - 4,4 miljoner år sedan, P. paniscus lever där nu. Vår (Pan och Homos) gemensamma anfader levde i Afrika för ca 6 miljoner år sedan. Läckert!

Biologibokstävling #5: Vad kännetecknar primaterna och vilka sorteras in under denna grupp?

Frankenpungvarg?

Wednesday, May 28th, 2008

Man har lyckats med att överföra en gen från en pungvarg och placera den i musDNA. Genen, som utgör ritningen på proteinet kollagen, fungerar i musen!

Vad är syftet? Skapa en muspungvarg? Återuppliva den utrotade pungvargen? Nej och nej, syftet är teknik - och kunskapsutveckling. Nu kan vi(?) återuppväcka utrotade gener. Vilket är, utifrån metodperspektiv, helt fantastiskt.

Steget är dock mycket långt till att återuppväcka organismer. Läs mer här och här. Titta på film och läs lite om pungdjurens placering i livets träd här.

Moderkaka vs Pung

Thursday, May 22nd, 2008

Alla(?) vet att pungdjurens barn bor i pungen. Många har sett naturfilmer och förundrats över känguru - ungens mödosamma klättring upp till pungen efter födelsen. Om man sett ovanstående filmer har man förmodligen noterat att ungen ser något märklig ut. Den ser tämligen ofärdig ut. Iakttagelsen stämmer, känguru - ungen är i princip ett krypande embryo som avslutar sin fosterutveckling i pungen. I pungen finns en bröstvårta som embryot i fäster till.

Få (?) vet att även kängurun har en moderkaka, dvs ett mycket speciellt organ som omgärdar embryot/ungen under fosterutvecklingen och som möjliggör att fostret utvecklas helt och fullt i livmodern. Alla däggdjur (förutom kloakdjuren som diskuterats här) har således en moderkaka. Om man föds som foster eller fix och färdig (många nyfödingar, t.ex. giraffen, kan gå efter 10 minuter) beror därmed på hur lång tid man befinner sig i livmodern och moderkakan. Det handlar alltså om skillnader i längden på embryonalutvecklingen.

Om man sätter på sina evolutionära glasögon bör man kunna skönja följande trend: reptil (embryo utanför kroppen i ägg) –> kloakdjur (embryo utanför kroppen i ägg) –> pungdjur (embryo utanför kroppen i pung)–> moderkaksdjur (embryo i kroppen)

Filmen nedan är sagolik. Den visar den nu utrotade pungvargen, sista exemplaret dog i Hobarts djurpark 1936. Förutom att den motsvarade moderkakisarnas varg i avseende på ekologi och placering i ekosystemets näringsväv är den dessutom känd för att den kunde öppna käften i 120 grader!

På allmän begäran är biologibokstävlingsfrågan svårare än normalt: I relation till andra däggdjur, har Homo sapiens lång embryonalutveckling eller kort? Förklara även varför det är på det sättet. Tips: Fitness.

Utter + anka = ?

Wednesday, May 21st, 2008

Min absoluta favorit i djurvärlden är näbbdjuret (Ornithorhynchus anatinus). Den har en pälsförsedd utterliknande kropp, anklika fötter och en näbb (näbben har dock ingenting med fåglarnas näbb att göra). Om inte ovanstående räcker för dig, betänk då följande: näbbdjuret, som är ett däggdjur, lägger ägg! Ur ägget kläcks ungar som får di (di = får mjölk = dägga) från mjölkporer i mammans kropp.

Näbbdjuret tillhör en gammal ursprunglig däggdjursgrupp (Prototheria) som visar på en rimlig övergång mellan reptiler (som alltså lägger ägg, läs tidigare inlägg) och däggdjur. Fossil antyder att planeten tidigare dominerades av denna däggdjursgrupp men att dessa förmodligen utkonkurrerades av oss moderkaksdäggisar. Vi kan lära oss följande:

  1. Man kan inte vara bäst alltid
  2. Däggdjuren “föder inte levande ungar”

Biologibokstävling #4: Villka andra däggdjursarter förutom näbbdjuret lägger ägg?

Vi är alla reptiler (några av oss lite mer än andra)!

Tuesday, May 20th, 2008

Du som läser detta är ett däggdjur (Mammalia) med ett släktträd som har sina grövre grenar hos reptilerna. För ca 320 miljoner år sedan fanns det olika reptilgrupper på planeten (googla synapsida, diapsida, anapsida) som kom att utvecklas till olika, idag levande, djurgrupper. Förvånande nog visar all tillgänglig information att: krokodilerna är närmare släkt med fåglarna än vad de är med sköldpaddorna. Vidare föreslår fossilfynden att ingenting har hänt med sköldpaddorna på 300 miljoner år! Slutligen, synapsida gav upphov till de moderna däggdjuren vilket betyder, om man ska vara hard core kladisitiker, att vi egentligen är reptiler!

Hur såg de ut? Bilden nedan visar en cynodont (i denna djurgrupp fanns troligen anfadern till däggdjuren), som onekligen ser reptil - däggig ut!

Hittar inte någon filmsnutt som belyser ovanstående. Filmen nedan, som visar däggdjur som en gång levde i Argentina, får därför fungera som surrogat.

Grodan är farfar till reptilen

Friday, May 16th, 2008

Reptilerna (Reptilia) härstammar från groddjuren och är helt anpassade till landliv. De har:

  1. Torr, fjällförsedd hud (hindrar vattenförlust, möjliggör överlevnad i torra miljöer)
  2. Yttre könsorgan (behöver inte vatten för att ha sex. Jämför med en groda eller en fisk)
  3. Lungor
  4. Ägg i vilket embryot skyddas av hinnor (vattenmiljön från havet finns i ägget. Jämför med en groda eller en fisk)

Nya egenskaper hos den landlevande “urgrodan” som inneburit bättre möjlighet till att överleva på land har gynnats, t.ex. att romkornen skyddas av hinnor (”proto-ägg”).

Förutom att reptilerna lägger ägg är de riktigt fräcka. Se nedanstående filmsnutt som visar simmande Galapagosleguaner. Till skillnad från sina släktingar simmar dessa i mycket kallt och salt vatten. Då reptilerna är växelvarma måste de värma upp kroppen efter ett dopp, detta pga av att kroppen blivit ordentligt nedkyld. När de är nybadade har de svårt att röra sig och är därför mycket känsliga. Varför utsätter de sig för detta? Maten, i form av alger, finns i havet!

Stenhårda rackare som slog Darwin med häpnad när han besökte ögruppen 1835.

Saker man bör ha ordning på om man ska leva på land: djurversionen

Thursday, May 15th, 2008

Groddjuren (Amphibia) är de ursprungligaste fyrfotingarna och uppvisar en rad egenskaper som skvallrar om ett tidigare liv i vatten. Nämligen:

  1. De andas med gälar (som fiskar) som unga
  2. De lägger rom (som fiskar)
  3. Romen utvecklas i vatten (som fiskar)
  4. Huden måste hållas fuktig (detta då de delvis andas med huden)

Kommande inlägg kommer att presentera den djurgrupp som utvecklats från groddjuren: reptilerna. Har du en minut över kan du fundera över vad reptilerna gjort för att komma runt punkt 1-4 ovan.

Filmsnutten visar olika faser i grodans livscykel. Jämför gärna grodans utseende med vassa Valdemar i tidigare inlägg. Notera att Valdemar är, precis som Bedde påpekade, en fisk.

Vilken firre är farfar till fyrfotingarna? Finalen.

Saturday, May 10th, 2008

För bakgrund till nedanstående, läs de två tidigare inläggen (1 och 2).

Klippet nedan beskriver hur man hittade fossil av “urfyrfotingen” på Grönland (tror att det är Panderichthys som jag kommenterat i tidigare inlägg). Intressant nog menar forskaren att benen på djuret redan var utvecklade innan klivet upp på land skedde. Låter rimligt.

Passar även på att vissa ett klipp på en frän liten rackare. Vad är detta för någonting? Amfibie, ödla eller alien? Rätt svar kan kvittera ut bok #3 i biologibokstävlingen. (Det är Valdemar som avses, inte den antennförsedda killen)