Archive for the 'Animalia' Category

Varför hickar vi?

Wednesday, October 15th, 2008

För att mormorsmormorsmormorsmormorsmormors etc. mor var en groda!

Hickningen är en komplex reflex där flera muskler samverkar så att luft dras in i munnen samtidigt som struplocket stängs över luftstrupen (vilket är lite märkligt, det vanliga är att luft dras in i munnen och luftstrupen för att vi behöver syre). Hos oss är denna reflex helt vansinnig, hos små grodbebisar är reflexen tvärtom helt nödvändig.

Grodyngel hickar nämligen när de andas med sina gälar. Förklaringen till detta är, enligt en teori, att hickningen förhindrar att vatten dras ned i lungorna (minnes att grodan är en amfibie där gälarna tillbakabildas när ynglet blir äldre. Således har grodbebben gälar och lungor). Effekten av detta blir att vattnet som dras in i munnen pressas ut över gälarna samtidigt som struplocket stängs. Grodynglet slipper att få en otrevlig kallsup.

Att det handlar om samma reflex stöds av det faktum att grodynglets gälandning kan blockeras av ökad koldioxidtillförsel. Det är exakt detta, dvs att öka koldioxidintaget, vi vill åstadkomma när vi andas i en påse/ håller andan (vet ej om forskarna testat att blockera gälandningen genom att skrämma ynglena).

Youtube har mycket, dock inte hickande grodyngel! Det näst bästa är spenatätande grodyngel! Notera skillnaden i utveckling mellan ynglena. Den stora har ben vilket den mindre saknar.

Däggdjurens break

Tuesday, September 23rd, 2008

En allmänt vedertagen teori är att dinosaurierna utrotades för 65 miljoner år sedan på grund av ett meteoritnedslag. Fossillagren visar att denna händelse innebar öppningen för alla små, oasenliga och näbbmuslika däggdjur som fanns på planeten. Alla tänkbara nischer hade varit upptagna av dinosaurier och andra reptiler, däggdjuren (som då dominerades av olika kloakdjursvarianter) smög runt på nätterna och var allmänt hunsade.

Dock visade det sig att de läckande mitokondrierna, som kommenterats här, skulle indirekt vara räddaren i nöden för våra farfarsfarfarsfarfars etc. Metoriten drog upp stoft i atmosfären som kom att minska ljusinstrålningen under 1000 - tals år. Detta är givetvis ett problem om ens kroppstemperatur styrs av luftens temperatur. De växelvarma djuren (dinos) som överlevde själva smällen frös helt sonika ihjäl. Minidäggdjuren gjorde det inte och resten är, som man brukar säga, historia.

Hur såg det ut då meteoriten träffade jorden? Kanske så här:

 

Varför är vi jämnvarma?

Sunday, September 21st, 2008

Studera Harry hare i filmen nedan och fundera över följande faktum: Varför ser vi aldrig Örjan ödla (eller Krille krokodil, Salle salamander etc) i samma miljö?

Svaret är givetvis att Harry (samt alla andra däggdjur och fåglar) är jämnvarm vilket innebär att kroppstemperaturen i princip alltid befinner sig runt 37 grader Celsius. Detta är suveränt utifrån ett konkurrensperspektiv och förklarar varför vi hittar däggdjur (men inte reptiler och amfibier) över hela jordklotet.

Varför är vi då jämnvarma? Det verkar som svaret finns hos mitokondrien, den bakterielika organellen i våra celler, och specifikt i den koncentrationsskilllnad i vätejoner som finns mellan mitokondriens in - och utsida. I tidigare inlägg förklarades hur denna skillnad byggdes upp och hur jonerna användes till att driva ATP - tillverkaren. I inlägget skrev jag också att jonerna nästan bara kan “smita ut” via ovanstående lilla maskin. En del vätejoner försvinner dock ut på annat sätt och det är deras rörelse som genererar cellens värme (minnes: partiklar i rörelse = värme)! Harry i filmen ovan kan alltså vara där han är eftersom mitokondrierna i hans celler läcker vätejoner! 

En befogad fråga är: Har inte Krille Krokodil läckande mitokondrier? Jo det har han, dock inte lika många som vi. Fler mitokondrier i cellen = mer värme.

Hur lär sig djur? Del 3

Monday, September 1st, 2008

Tredje och sista (?) delen i hur lär sig djur! Filmen nedan visar en sötsugen och målmedveten liten apa.

Vad kallas denna typ av inlärning? Svaret är inte helt givet då man inte riktigt vet vad som har skett innan filmen. Hur mycket har Vulcan, som apan heter, egentligen umgåtts med forskaren? Tillhör tuber med honung vardagen? Om man lyssnar noga på berättarrösten (som tillhör legendaren Sir Richard Attenborough) får man indirekt svar på detta. En icke - biologisk bok finns i potten denna gång.

Hur lär sig djur? Del 2

Wednesday, June 11th, 2008

Ett vanligt sätt att lära sig något är att studera någon annan. Det kallas härmning och exemplifieras i nedanstående filmsnutt där en schimpans knäcker en nöt mha ett redskap. Notera hur ungen studerar sin mor i början av filmen. Notera även att slutresultatet inte blir helt korrekt.

 

Hur lär sig djur? Del 1

Wednesday, June 4th, 2008

Vissa beteenden föds man med, t ex att le och att, hur konstigt det än kan låta, att gå. Andra beteenden måste man lära sig, dvs beteendet finns inte i våra gener. I djurvärlden finns det olika sätt att lära sig nya beteenden, ett sätt är genom försök och misstag. Man utför beteenden tills det att man får en belöning (t ex man hittar “rätt” matbit).

Under 60 - talet var man mycket intresserad av detta och försökte överföra relativt enkla metoder på människor. Massiv kritik har fått pedagogerna att överge perspektivet men varianter finns givetvis i klassrummen; Läraren: “Vad är 5 x 5?” eleven räcker upp handen: “25″, läraren : “Braaaaa”

Filmsnutten nedan visar duvor som lärt sig två beteenden: snurra och picka. Rätt beteende = belöning.

Två rejäla missuppfattningar om primaternas evolution

Friday, May 30th, 2008
  1. Vi härstammar inte från någon nu levande apa (vi har dock en gemensam förfader som kan kallas aplik)
  2. Ett vanligt tankefel är: “Schimpanserna (eller någon annan apa) misslyckades med att evolvera fram till något människolikt” (Minnes: allt som lever nu kan sägas vara lika lyckade biologiskt. Man föds, lever, sprider gener och dör).

Hur såg “urapan” ut, dvs den äldsta primatanfadern till vår evolutionära gren? Paleontologerna menar att Ardipithecus ramidus, som anfadern/anmodern heter, var klart aplik till utseendet, hade “människolika” tänder och att den eventuellt gick upprätt. Man baserar detta främst på hur ryggraden fäster till skallen, hos oss (och andra upprättgående hominider) balanserar skallen på ryggraden. Hos tex schimpansen går ryggraden snett in i skallen.

Eftersom A. ramidus inte finns på youtube presenteras det näst bästa, vår nu närmaste levande släkting: Bonobon aka dvärgschimpansen (Pan paniscus)! A. ramidus levde i Afrika för 5 - 4,4 miljoner år sedan, P. paniscus lever där nu. Vår (Pan och Homos) gemensamma anfader levde i Afrika för ca 6 miljoner år sedan. Läckert!

Biologibokstävling #5: Vad kännetecknar primaterna och vilka sorteras in under denna grupp?

Frankenpungvarg?

Wednesday, May 28th, 2008

Man har lyckats med att överföra en gen från en pungvarg och placera den i musDNA. Genen, som utgör ritningen på proteinet kollagen, fungerar i musen!

Vad är syftet? Skapa en muspungvarg? Återuppliva den utrotade pungvargen? Nej och nej, syftet är teknik - och kunskapsutveckling. Nu kan vi(?) återuppväcka utrotade gener. Vilket är, utifrån metodperspektiv, helt fantastiskt.

Steget är dock mycket långt till att återuppväcka organismer. Läs mer här och här. Titta på film och läs lite om pungdjurens placering i livets träd här.

Moderkaka vs Pung

Thursday, May 22nd, 2008

Alla(?) vet att pungdjurens barn bor i pungen. Många har sett naturfilmer och förundrats över känguru - ungens mödosamma klättring upp till pungen efter födelsen. Om man sett ovanstående filmer har man förmodligen noterat att ungen ser något märklig ut. Den ser tämligen ofärdig ut. Iakttagelsen stämmer, känguru - ungen är i princip ett krypande embryo som avslutar sin fosterutveckling i pungen. I pungen finns en bröstvårta som embryot i fäster till.

Få (?) vet att även kängurun har en moderkaka, dvs ett mycket speciellt organ som omgärdar embryot/ungen under fosterutvecklingen och som möjliggör att fostret utvecklas helt och fullt i livmodern. Alla däggdjur (förutom kloakdjuren som diskuterats här) har således en moderkaka. Om man föds som foster eller fix och färdig (många nyfödingar, t.ex. giraffen, kan gå efter 10 minuter) beror därmed på hur lång tid man befinner sig i livmodern och moderkakan. Det handlar alltså om skillnader i längden på embryonalutvecklingen.

Om man sätter på sina evolutionära glasögon bör man kunna skönja följande trend: reptil (embryo utanför kroppen i ägg) –> kloakdjur (embryo utanför kroppen i ägg) –> pungdjur (embryo utanför kroppen i pung)–> moderkaksdjur (embryo i kroppen)

Filmen nedan är sagolik. Den visar den nu utrotade pungvargen, sista exemplaret dog i Hobarts djurpark 1936. Förutom att den motsvarade moderkakisarnas varg i avseende på ekologi och placering i ekosystemets näringsväv är den dessutom känd för att den kunde öppna käften i 120 grader!

På allmän begäran är biologibokstävlingsfrågan svårare än normalt: I relation till andra däggdjur, har Homo sapiens lång embryonalutveckling eller kort? Förklara även varför det är på det sättet. Tips: Fitness.

Utter + anka = ?

Wednesday, May 21st, 2008

Min absoluta favorit i djurvärlden är näbbdjuret (Ornithorhynchus anatinus). Den har en pälsförsedd utterliknande kropp, anklika fötter och en näbb (näbben har dock ingenting med fåglarnas näbb att göra). Om inte ovanstående räcker för dig, betänk då följande: näbbdjuret, som är ett däggdjur, lägger ägg! Ur ägget kläcks ungar som får di (di = får mjölk = dägga) från mjölkporer i mammans kropp.

Näbbdjuret tillhör en gammal ursprunglig däggdjursgrupp (Prototheria) som visar på en rimlig övergång mellan reptiler (som alltså lägger ägg, läs tidigare inlägg) och däggdjur. Fossil antyder att planeten tidigare dominerades av denna däggdjursgrupp men att dessa förmodligen utkonkurrerades av oss moderkaksdäggisar. Vi kan lära oss följande:

  1. Man kan inte vara bäst alltid
  2. Däggdjuren “föder inte levande ungar”

Biologibokstävling #4: Villka andra däggdjursarter förutom näbbdjuret lägger ägg?